Gårdagen spenderades inte i Berlin med de bästa brudarna från Arkitektur som jag tänkt i typ ett halvår nu, men den spenderades med de bästa brudarna som finns  och deras män istället, hemma hos kusin i Skövde. Det var laddat inför Eurovision och vi hade alla fått några länder var tilldelade oss som vi skulle göra tapasinspirerad mat av och ta med oss till kalaset. Jag hade tänkte gå in uppdraget med en ganska hög ambitionsnivå, dock vaknade jag upp bakfull på Lennies soffa, lördagmorgon, och ambitionsnivån föll till fotknölarna. Så mitt bidrag till det hela blev "salt and vinegar"-chips (Storbritannien) och Gorbys piroger (Ungern, Ryssland). Min fina kusin hade själv satt ribban ganska högt och bjöd på det mest häpnadsväckande makedonska festbröd jag någonsin ätit, visserligen var det här det enda makedonska festbröd jag någonsin ätit, men det hör inte hit.

Gänget som var samlat har ganska blandade känslor inför det här spektaklet de kallar Eurovision, själv tycker jag det är roligt, men inte dödligt allvar. Min kära vän Cissis reaktion när vi insåg att Sverige faktiskt kammat hem hela skiten var ungefär likvärdig med en person som vinner 25 miljoner på lotto. Medan Niclas reaktion mer gick att jämföra med att vinna 25 kronor på en trisslott, det är kul att vinna men inte världsomvälvande liksom.

Men hur ballt är det inte egentligen att vi kammade hem den här tävlingen? :D
Jag kan tänka mig hur Danny satt hemma och tjurade i sin  Tron - kostym.